Jag tyckte väl egentligen inte att det var så akut med ett byte av förbundskapten i fotbollslandslaget. Om det inte vore för en spelares skull. En enda spelares skull. Skulle vi byta förbundskapten skulle vi bli av med honom. Äntligen. Så, visst. Byt förbundskapten. Jag står faktiskt inte ut längre.

Det gick så jävla mycket åt helvete som det bara kunde gå. Vi fick ny förbundskapten. Men Anders Svensson försvann inte. Snarare tvärtom. I Erik Hamréns första elva har han blivit lagkapten… Helt ofattbart. Ett sju år gammalt frisparksmål är tydligen fortfarande tillräckligt för att platsa i blågult.

Den som förväntade sig ett nytt fräscht grepp om landslaget lär känna sig lurad. Det gör jag. När man inte trodde det kunde bli sämre så kom Hamrén och bevisade motsatsen. Erik Hamrén har inte ens debuterat och jag vill redan ha tillbaka Lars Lagerbäck…

andra bloggar om fotboll, landslaget, förbundskapten, anders svensson, lagkapten, erik hamrén, lars lagerbäck

I torsdags presenterades Årets julklapp… Spikmattan. Resultatet av det dröjer inte. Melodifestivalen presenterade idag sin andra joker. Håll i er nu… Salem al Fakir.

Allt hänger ihop på ett nästan skrattretande sätt.

andra bloggar om spikmatta, melodifestivalen, joker, salem al fakir, hui, spikmatta

SVT har börjat släppa bomberna kring Melodifestivalen. Tidigare presenterades första jokern och i förra veckan programledarna i festivalen. Snabbt la jag pusslet och i flera dagar har jag väntat spänt på att någon ska lösa gåtan. Det går vad det verkar inget vidare. Så i vanlig ordning blir det jag som får bära Sherlocks hatt.

Dolph Lundgren är programledare i år. Tillsammans med Måns Zelmerlöw. Och Darin är den hittills enda avslöjade jokern i år. De har naturligtvis inget gemensamt. Eller? Jo då. Kolla klippen…

När Zelmerlöw inte kunde medverka i reklamen fick MQ nöja sig med flickvännen Marie Serneholt som då blev joker redan förra året men till Melodifestivalen lyckas nu SVT genomföra grundidén.

Och tittar man närmare på det så blir det ännu mer intressant. Nyfiken på resterande jokrar? MQ radar upp nomineringarna…

Dogge Doggelito har skrivit en av årets låtar. Jessica Andersson sägs vara klar som medverkande. Och det är förvisso bara rykten, men rykten som viskar om A camp med Nina Persson som en av jokrarna. Osannolikt? Visst. Men i sammanhanget lustigt.

Lägg därtill superskrällen Andreas Wilson som överraskar med stort sångmässigt i reklamen och en efterlängtad comeback av textkungen Wille Crafoord och festivalen blir möjligen något att se framemot även i år.

En festival som verkar bli en längre version av MQ:s julkampanj 2008.

andra bloggar om svt, melodifestivalen, joker, programledare, dolph lundgren, måns zelmerlöw, mq, reklam, marie serneholt, dogge doggelito, jessica nadersson, a camp, nina persson, andreas wilson, wille crafoord

Ja, jag vet. Jag har lagt ut den här videon ett par gånger förut. Den kan dock aldrig publiceras för ofta.

Tjejen och gänget tog resan till Ullared imorse. Det ska ju va så bra i Ullared. Och plastpåsarna är tydligen jävligt billiga. Frågan är vad det spelar för roll om det är stängt… där det skulle va så bra…?

andra bloggar om ullared, peter wahlbeck

Anders Bagge ligger hemma sjuk och medverkar inte i kvällens avsnitt av Idol. Kanske inte så konstigt att han vill gömma sig bara strax efter att detta underbara klipp börjat florerat på nätet…

Säg… Är det inte lustigt likt Niklas Wikegård…? Jo. Men det är Anders Bagge. Och ja, även med vetskapen om detta är det svårt att se det.

Ulf Ekberg från Ace of Base ersätter. Enligt Laila Bagge för att han ”är den enda som kan göra det”. Va? Den enda som kan göra vad? Sitta och babbla en massa strunt om ingenting alls…?

Då blir man ju smickrad, säger Ekberg.

Jaha…? Smicker biter minsann inte på Ekberg. ALLT biter på Ekberg.

Du, Ekberg, fan va skönt det har varit att slippa höra nåt från Ace of Base på tio år eller vad det är.

Då blir man ju smickrad, säger Ekberg…

andra bloggar om idol, idol-juryn, anders bagge, laila bagge, niklas wikegård, ulf ekberg, ace of base, smicker

Officiellt tillkännagavs det först igår. Men den uppmärksamme noterade det redan i början av september.

Handelns Utredningsinstitut, som jag då kanske lite klantigt kallade Handelsakademin, har bestämt sig. Årets julklapp blir en spikmatta.

Precis som jag mycket träffsäkert påpekade den 5 september. Någon som behöver någon annan högst väsentlig information om framtiden?

andra bloggar om handelns utredningsinstitut, årets julklapp, spikmatta

Robin Söderling besegrade ryssen Davydenko i den fortsatta jakten på en plats i tennisens slutspel. Robin har nu nått kvartsfinal men behöver nå minst final för att kunna göra anspråk på en av de åtta platserna.

Ett annat stort tennisnamn figurerar nu i en polisanmälan. Björn Borg Footwear har mörkat och ljugit om de otillåtet höga halter gift som återfinns i en av deras produkter. Sandalen i fråga har nu återkallats från butikerna.

En annan sandal som led nederlag idag… Adam Sandahl Grupp. Frontfiguren satt i SVT:s morgonsoffa som en av återstående tre kandidater i Melodifestivalens moment Webjokern. Jag vill tro att han gjorde någon slags karikatyr på sig själv och visade upp ett smaklöst ohyfs men samtidigt även en överlägsen charm. En love-to-hate-and-hate-to-love-typisk figur som jag måste påstå att jag älskar.

Sandahl misslyckades trots en storslagen kampanj med en låt som skulle få pöbeln att rösta på deras låt. Vinsten gick till ett bidrag i vilken refrängen är resultatet av ett magsjukt neandertalarpar.

På den ytterst eminenta och i det närmaste oklanderliga melodifestivalbloggen Schlagerpinglan påtalade jag tidigt i en kommentar att den här sortens tävling aldrig kan vara rättvis. Bästa låten kan inte koras så här.

Jag var en grinig jävel som sammanfattat skulle hålla käften. Sen gick det ett par dagar och snart tyckte alla som jag. Med det undantaget att alla tryckte gasen i botten och använde ord som fusk och var förbannade och just sådär jävla griniga som jag påstods vara men inte var i närheten av.

Smått förnöjt ler jag. Såklart.

Dessutom mycket nöjd med att helt okrystat ha fått in mina favoritämnen tennis och melodifestivalen i samma inlägg…

andra bloggar om tennis, robin söderling, björn borg, adam sandahl grupp, svt, melodifestivalen, webjokern, mist, schlagerpinglan

Fotbollsgalan.

Fantastiskt vad lite man kan få uträttat på två timmar.

Väldigt lite underhållning. Överhuvudet taget väldigt lite gala. Vad annat att vänta när vår enda världsstjärna Zlatan någon timme innan deklarerat sitt tvivel inför fortsatt landslagsspel? Han har väl som jag påpekade i förra veckan förstått att han har spelat sitt sista mästerskap.

Och nu…! Adam Alsing slog på stora trumman som för att presentera något alldeles extra. Han slängde ur sig alla möjliga utmärkelser som vunna mästerskap, kungamedaljer och en brittisk riddarorden. Det var en storslagen presentation och nu väntade man sig en fantastisk entré. Och så rullade en minuterlång video och salen reste sig och levererade en ovation till en man som inte brydde sig om att vara där…

Årets mål.

Hur fan går det till när de nominerar kandidaterna? Hårdast skott vinner? Det är sällan någon finess över målen som kandiderar som Årets mål. Varför tittar de inte på alla mål? Hur låter det när de får uppdraget? Ta något mål från de två första omgångarna, något mål från de två sista och så blundar ni och tar ett från damallsvenskan för jämställdhetens skull. Resterande 500 mål däremellan? Skit i dem. Vem bryr sig? Det är Fotbollsgalan…

Tobias Hyséns näst sista mål nominerades. Inte för att det var snyggast. Utan för att det föll inom ramen för vad nomineringsjuryn orkar gå igenom.

Emil Johansson vann väl rättvist av de nominerade. Men helt ärligt. Och även från en svartgul… Att Tobias Hyséns andra mål hemma mot Kalmar inte ens var nominerat är ett skämt. (6:25 in i klippet)

Det några sekunder långa inslaget där Reinfeldt stegade upp och avlossade högersläggan var längre än hyllningen av svenska mästarna. Dessutom verkade den löjligt korta hyllningen endast vara en ursäkt för Jessica Almenäs att lite för många gånger få säga Tack mannen.

Hela galan är bara en soppa. Hur i helvete kan Jos Hooiveld och Olof Mellberg vara nominerade till samma pris? De bär inte samma nationalitet och spelar inte i samma liga. Antingen arrangerar man en gala för Allsvenskan. Eller för svenska fotbollsspelare. Nuvarande cirkus är helt löjligt ointressant.

Och han som la grunden till det svenska VM-kvalfiaskot fick pris som bästa mittfältare…

andra bloggar om fotboll, fotbollsgalan, allsvenskan, zlatan, adam alsing, henrik larsson, årets mål, tobias hysén, emil johansson, fredrik reinfeldt, aik, jessica almenäs, jos hooiveld, olof mellberg, kim källström

SM-guld. Cup-guld.

En klassisk dubbel.

Det hann väl inte gå mycket mer än en kvart innan guldet i stort sett var klart. Åtminstone hade lugnet infunnit sig. Tendensen var klar. Guldet skulle bärgas.

Det enda orosmomentet var väl att mannen med pipan möjligen skulle kunna gå på någon av kärringen Sebastian Erikssons alla löjeväckande dåliga försök att filma till sig fördel.

Roligast var det i första halvlek när Eriksson på offensiv planhalva tar sats för att sätta in en tackling, missar helt och hållet, tappar balansen och faller handlöst. Alla moment utan att någon egentligen är i närheten. Sedan syns Eriksson ligga och vrida sig i vad som verkar vara dödssmärtor. Lite för länge för att bara vara en reaktion. Plötsligt springer han sedan omkring som om ingenting hänt…

Det är Sebastian Eriksson. Och det är Carlos Valderrama.

Och sen är det ju hysteriskt roligt att läsa alla kommentarer på GP om att domaren skulle ha brutit i slutet för huvudskada. I vanlig ordning låg Sebastian Eriksson och vred sig i simulerade dödssmärtor. Att till och med IFK Göteborg, och framförallt Kim Christensen, själva valde att ignorera sin lagkamrat väljer den blåvita skaran att blunda för.

Skandal skriker de på GP. Domaren skulle ha blåst av. AIK skulle ha spelat bollen ut över sidlinjen. Men att Kim Christensen tidigare satte igång spelet med Eriksson döende bara ett par meter ifrån honom var tydligen oväsentligt…

Det är möjligt att Eriksson inte filmade den här gången. Det kan ha hänt att Eriksson krockade med en insekt och fick ont. Men så mycket som Eriksson filmar har jag full förståelse för att domarna till slut ledsnar och skiter i honom. Som sensmoralen lyder i den gamla sagan… Never cry wolf.

Guld och guld. Inget är så rättvist som fotboll.

andra bloggar om fotboll, aik, blåvitt, ifk göteborg, svenska cupen, kim christensen, sebastian eriksson